Det sjunde inseglet..

.. såg jag nån gång för länge sen. När jag idag nån gång läser eller hör titeln så minns jag just inget utan jag ser bara en bild framför mig. Liemannen. En stor svart hotfull liemannen.

Han har varit här och knackat på och han bankade på hårt som fan för han ville verkligen få med sig nån härifrån - det fick han inte. Livet höll kvar min T o släppte inte taget.

Runt 08.30 tisdagen den 29 juli 2008 kom han det jävla aset och med sig hade han en “Akut Q-vågsinfarkt” och “ST-höjning anteriort på ekg” som han med alla medel försökte pracka på min T… Han lyckades så långt att T fick ta emot hans gåva men.. han fick inte honom själv med sig härifrån - ambulanspersonalen tog hand om min T och liemannen fick gå tomhänt härifrån.

När jag kom till HIA i Linköping och T var iväg uppe för att rensas i rören o ballongvidgas och få en stent inkörd sa dom att vi hade haft tur. Hade vi inte hunnit larma så fort och ambulansen kommit så fort och han kommit in så fort hade han förmodligen inte levt idag. Det tog en dryg halvtimma från att T fick smärtorna tills ambulansen var här o hade fått iväg hans ekg - en lång jävla halvtimma men ack så allt rusade i 200 knutar.

Det är en vecka sen idag. Exakt en vecka sen. T är hemma sen några dagar o är OK. Så OKI man bara kan förväntas vara efter en hjärtinfarkt.

Men satans jävlar så ont allt gör. Skräcken o rädslan jag kände när jag förstod att jag höll på att förlora honom går inte beskriva. Idag har det gått en vecka men det gör fan lika ont än. Och lika uttalat rädd är jag inte idag men under ytan ligger skiten och lurar. Idag har jag fått ha min T i en vecka enligt den nya tideräkningen. Innan dess var det i dryga nio år.

Livet kan vända och ställa sig på huvudet på bara några få korta minutrar och den där jävla Liemannen kan dyka upp precis när fan som helst men.. det händer ju inte mig. Sånt här händer ju bara andra……

Ja.. eller hur……….

.

Kanske liknande:

Tags: akut q-vågsinfarkt, anteriort, ekg, hjärtinfarkt, infarkt, st-höjning, stent